Nu ska du dö!

48.

avlid — Tue, 09 Dec 2008 19:04:26 +0000

Kvällen här har varit bättre än på länge. Jag har pratat med lite folk och inte känt mig så ensam. Hatet mot det här stället och alla som är här börjar väl tona ner lite och det känns rätt skönt. Jag börjar acceptera min situation, vilket jag inte riktigt gjort än. Jag trodde aldrig att det skulle ta så här lång tid, och det är just därför acceptansen är så svår. Åh, låt det hända mer i mitt liv. Snälla.

Utseendet

avlid — Mon, 08 Dec 2008 19:35:27 +0000

Jag tycker inte att jag ser ut som en anorektiker. Kanske är det just det som är själva sjukdomen – att man inte ser det. Men jag tycker att jag ser normal ut. Och det är just det som är så läskigt. Att jag inte vet om jag ser fel och egentligen är en mager stackare, eller om jag faktiskt (som jag tycker) ser normal ut. Det skulle vara så skönt om någon sa det till mig. Bara berättade det. Antingen ”Du ser anorektisk ut” eller ”Du ser normal ut”. Jag skulle bara vilja veta. Det skulle göra saker och ting så mycket lättare.

Jag är ingen skönhet. Det vet jag. Men min högsta önskan just nu är i alla fall att se frisk och hälsosam ut. Jag ska bli frisk, det är jag fast besluten om, men jag är hela tiden otroligt rädd att jag kommer se pösig eller ”småmullig” ut när jag är klar. Det är ytligt och fåfängt, jag vet. Men det är väl ingen som vill vara pösig? Fan. Nu kör jag på bara. Jag skiter i allt.

På den 47:e dagen..

avlid — Mon, 08 Dec 2008 16:45:14 +0000

..Idag känner jag mig så himla trött. Eller uttråkad, kanske jag ska säga. Helgen har varit helt underbar, men att komma tillbaka till kliniken gör livet till ett jävla helvete. Jag tror att jag blir sjuk av att vara här, för i morse när jag var på toaletten så spottade jag blod. Mina ögon är rödsprängda och runt det vänstra är det svullet och rött. Jag kan inte vara här mer. Jag mår så himla dåligt.

Hur många dagar har det gått nu?

avlid — Thu, 04 Dec 2008 09:19:04 +0000

Bara för att göra livet lite roligare för mig så ändrarde jag min frukost idag. Visst, vissa skulle nog tro att man försöker fuska när man gör så, men jag la faktiskt till några extra kalorier bara för att vara säker på att inget går fel.

Vanligtvis äter jag gröt med frukt, mjölk, juice och nötter. Men idag fick det bli mackor med avokado och keso, brämhults acai/blåbärsjuice, en tallrik med mjölk och flingor plus frukt. Det var roligt det. HAHAHA. Jag skrattar ihjäl mig.

Ännu en dag.

avlid — Wed, 03 Dec 2008 09:25:24 +0000

Om 25 minuter ska jag prata med min behandlare. Jag ska fråga lite om helgen, måltiderna på hotellet, och säkert lite annat när jag kommer på det. Sen ska jag ringa Magnus och säga att mötet med läkarna blir av den 11december kl. 10.00, plus att jag ska ringa Roger och fråga vad han har för sig.

Jag beställde någon jävla pannbiff till lunch idag (torr och äcklig), men till min förtjusning frågade min behandlare om vi skulle gå ut och äta, så jag blev jätteglad. Skönt att inte behöva äta här på kliniken.

Tisdagen den 41:a

avlid — Tue, 02 Dec 2008 15:01:49 +0000

Det regnar ute, That 70′s show hörs från TV:n och jag funderar över allt och ingenting.

Jag förstår mig inte på personalen här. De låter ju folk vara sjuka och säger inte till när något görs på ett tokigt sätt. Vad är det för mening med att vara här om man inte får hjälp eller blir tillsagd när man inte ätit upp på tallriken ordentligt? Då blir man aldrig frisk.

Varför är de så fega? Varför låter de vissa hålla på som de gör? Är de blinda? Ser de inte? Åh, jag blir galen.

Fyrtio

avlid — Mon, 01 Dec 2008 12:38:01 +0000

Döda mig. Döda mig. Döda mig. Döda mig. Döda mig.

Allt är så jävla meningslöst, jag vet inte vad jag gör. Eller vad jag ska göra mer än att äta. Mitt ansikte ser ut som ett jävla bombnedslag och mina ögon är helt röda. Jag vill inte mer om det ska vara på det här sättet. Jag har pratat med min behandlare, och hon sa att det händer jättemycket… JA, FÖR HENNE KANSKE. Men jag sitter bara bredvid. Får inte se några resultat, eller höra vad läkarna pratar om när det gäller mina framsteg. Det enda jag får höra är ”Okej, nu får du göra och äta frukost ensam! Det är väl jättebra!?”

Nej, det är inte jättebra. Då sitter jag ju bara ännu mer här nere på rummet än vad jag brukar. Helt ensam. Pratar inte med någon. Isolerad. Kollar på mitt ansikte i den lilla spegeln och mår dåligt. Får inget gjort.

Det är så hopplöst, men jag ger inte upp ändå.

Jag slutade andas för dig

avlid — Sun, 30 Nov 2008 18:24:06 +0000

Jag kom precis hit till kliniken igen efter en skön helg med Kristin och Magnus. Vi har tagit det otroligt lugnt och jag har ätit som en häst. Good. Känns dock förjävligt att vara tillbaka.

Jag saknar Roger. Jag vill hellre vara med honom. Gå på stan eller vad som helst. Jag saknar honom i alla fall. Det jobbiga är bara att jag alltid blir så besviken när jag träffar honom, för han är aldrig glad när han är med mig. Det är mig 39:e dag här nu. Fan.

Den 37:e dagen

avlid — Fri, 28 Nov 2008 09:36:50 +0000

Jag behöver inte använda några mått på två av målen, och dessutom äter jag kvällsmålet själv varje dag. Det är skönt, men det ändrar ju inte situationen här på kliniken. Jag skulle hellre åka iväg lite oftare, även om jag skulle behöva ha kvar måtten en längre tid då. Min ehandlare sa ”Ja, nu när du inte har måtten så känner du ju att det händer lite i alla fall!”, emn jag håller inte alls med. Absolut inte. Det är ju bara under måltiderna, och det är bannemej ingen jävla skillnad om jag har mått eller inte. Jag får ju i mig samma energimängd ändå. Det är ju mellan måltiderna jag vill ha något att göra. Det är ju den tiden som är den segaste, tråkigaste, deppigaste, ensammaste och mest meningslösa av alla tider under dygnet. Det är den tiden jag bara går och längtar efter att nästa måltid ska komma så att jag har något att göra. Det känns så jävla tragiskt, och det är precis vad det är.

Trettiosex

avlid — Thu, 27 Nov 2008 18:29:54 +0000

Jag är så trött. Jag är trött på mitt mål varje dag är att dagen ska ta slut så fort som möjligt. Jag är trött på att se folk fuska. Jag är trött på att det inte går snabbare för mig att bli frisk. Jag är trött på min jävla äckliga hy. Jag är helt enkelt trött på allt.

Fast just nu är det lite bättre. Jag är nämligen på landet med Roger, men ska tillbaka till kliniken imorgon igen. Jaja, det är i alla fall lite paus.

Imorgon åker jag antagligen efter middagen till Magnus och Kristin och blir borta till söndag. Allt ska gå bra. Och det går bra också. Så det så.